Vi minns: 1.FC Magdeburg 1974 – från topp till fall

Historien om 1. FC Magdeburg innehåller egentligen allt – en snabb uppgång med en kort framgång och en otrolig, oväntad framgång 1974. Efter 1989 började en snabb nedgång av klubben och nästan ledde till att klubben slutade att existera. Trots detta uppnådde klubben en stor framgång med att sammanföra en bunte östtyska killar från det egna området till att bli världens bästa över en natt. Detta är historien om 1. FC Magdeburg.

Denna historia börjar med undertecknandet av tysken Heinz Krügel som ny tränare för Magdeburg 1966. Han kommer från Sachsen, Planitz, en liten stad strax utanför Zwickau i östra Tyskland. Krügel var tvungen att avsluta sin spelarkarriär vid 29 års ålder på grund av en svår knäskada. Sedan början av 1950-talet var han tränare och han lyckades i Leipzig och Halle, men var också förbundskapten för det östtyska landslaget mellan 1959 och 1961. Från 1966 till 1976 tränade Krügel Magdeburg och uppnådde klubbens och hans personliga största prestation – Cupvinnarcupen-vinnare 1974 mot AC Milan. Denna tävling verkade passa Magdeburg eftersom de alltid gick bra redan före 1974 och de hade bra historia av att medverka i den. Under säsongen 1965/66 nådde de kvartsfinalen där de mötte West Ham United som var regerande mästare. Efter ett 1-0-nederlag i första matchen i London, blev 1-1-resultatet i Magdeburg tyskarnas fall och “The Hammers” avancerade till semifinal.

Trots denna europeiska upplevelse gick klubben ner i slutet av säsongen men återvände omedelbart och lyckades få fotfäste i toppen av ligan under resten av 1960-talet och var nära ligatiteln 1968/69 med bara tre poäng upp till guldet. Tre år senare vann 1. FC Magdeburg deras första ligatitel och därefter påbörjades deras mest framgångsrika period i klubbens historia. Ytterligare två ligatitlar skulle följa därefter 1974 och 1975. Mellan 1972 och 1975 samlade 1. FC Magdeburg på sig en imponerande samling av troféer, ett guld i Cupvinnarcupen, tre ligatitlar och en FDGB-Pokal.

Det som ofta framhävs i Magdeburgs seger i Cupvinnarcupen är det faktum att uteslutande alla spelare som var på planen i Rotterdam 1974 kom från en radie på 50 kilometer från staden Magdeburg. Detta följdes av att Magdeburg hade en mycket bra ungdomsakademi och nästan alla vinnare från 1974 var en del av olika lag som deltog i UEFA Junior Tournament. “Die Old Boys Börde”, som de också kallas, blomstrade långsamt men stadigt under ledning av demontränaren Heinz Krügel och fick tillslut lön för mödan. 1971 vann Magdeburg sin första Regionalliga-titel med en genomsnittlig ålder på 22,3, det yngsta laget någonsin som vunnit den dåvarande DDR-ligan.

Från Rotterdam till Ungern

Allt började i september 1973 mot holländska NAC Breda som valde att spela på mäktiga De Kuip i Rotterdam för tillfället eftersom de förväntade sig en stor folksamling. Efter oavgjort med 0-0 i Rotterdam, blev hemmamatchen en säker 2-0-seger för Magdeburg på Ernst-Grube-Stadion. Men euforin över att slå holländarna varade inte länge. Det var nästan över i nästa omgång då det tjeckiska laget Banik Ostrava överraskande slog Magdeburg med 2-0 nere i Tjeckien. Den tyska klubben behövde studsa tillbaka rejält på hemmaplan, och det gjorde dem verkligen. Tyskarna vann med 3-0 och en övertygande insats. I nästa omgång väntade ännu ett test för Magdeburg. För första gången var Magdeburg tvungen att ta itu med en stor skara bortafans, eftersom cirka 1000 anhängare gjorde den långa resan från Bulgarien till östra Tyskland för att stödja deras lag, Beroe Stara Zagora. Det blev en hård kamp som Magdeburgs kapten Manfred Zapf uttalade efter första matchen:

”Vi försökte för mycket och ville slå med huvudet genom väggen. Det kostade oss nästan dyrt.”

Magdeburg gjorde livet svårt för sig själva – och det var inte sista gången. Magdeburg gjorde mål så sent som i 70:e minuten och två minuter senare var det 2-0. Detta andra mål skulle visa sig vara väldigt viktigt. I den andra matchen kom målen även då sent och först var det Beroe som gjorde mål från straffpunkten. Den bulgariska publiken såg hopp och ljudet höjdes drastiskt. Det varade fram till den 82:e minuten då Magdeburg gjorde mål och därmed var avancemanget spikat och klar. Bulgarerna hann inte komma tillbaka.

En tävling byggt av och för uppstickare

Medverkande lag i Cupvinnarcupen innehöll ofta lag som inte nödvändigtvis dominerade sina inhemska nationella ligor utan lag kunde sticka ut som världen aldrig tidigare hört talas om. Detta var helt klart fallet i Magdeburgs fantastiska europeiska resa upp till tävlingens kvartsfinal 1973/74. Magdeburgs väg dit var dock inte lätt. Motståndare de fick möta var ofta bra europeiska lag som var på toppen. Exempelvis hade Breda vunnit holländska ligatiteln 1921 och cupen 1973. Banik Ostrava var av högre kaliber efter att ha vunnit Intertotocupen 1970 samt att vinna Tjeckoslovakiska cupen 1973. Tvärtom är bulgarerna Beroe relativt okända, även nu, och har hittills haft två bulgariska cupsegrar 2010 och 2013 men i början av 1970-talet var de bara framgångsrika på hemmaplan i Balkan-cupen 1968 och 1969. De eliminerade dock Atlético Bilbao innan de spelade Magdeburg vilket var ett mittenlag i La Liga.

Cupvinnarcupen 1973/74 blev verkligen intressant från semifinalen och framåt då Magdeburgs anfallare Jürgen Sparwasser uttalade före dragningen:

”Nu måste vi möta ett riktigt tufft lag, oavsett vem det här kan vara.”

Lagen som de fick möta var antingen Borussia Mönchengladbach, AC Milan eller Sporting Lissabon. AC Milan var regerande mästare i tävlingen, Gladbach ett av de bästa lagen i Europa vid den tiden och Sporting Portugals bästa lag. Borussia Mönchengladbach mot AC Milan i finalen, det var vad många utifrån hoppades på och förväntade sig. Men som alltid har ödet en helt annan åsikt och Gladbach och Milan var tvungna att mötas i den ena semifinalen, Magdeburg och Sporting i den andra.

Bästa i klubbens historia

Enligt ögonvittnen och rapporter var denna matchen den bästa i klubbens historia. Framför 55 000 människor var det enormt svårt att hålla nerverna på plats för de unga tyska pojkarna som inte hade sett så mycket folk på en arena tidigare, men de grejade ett bra resultat tillslut. Ett mål av Sparwasser och 1-1 nere i Portugal höll tyskarna kvar i dubbelmötet och en öppen hemmamatch att vänta. Magdeburgs Wolfgang Seguin minns tillbaka:

”Det var 55 000 där och när man spelar sådana matcher i sådan ung ålder blir man nervös. När jag spelade min första europeiska match kan du inte föreställa mig hur jag såg ut.”

Teoretiskt sett skulle 0-0 ha varit tillräckligt för att ta sig vidare men det skulle ha varit ett svek mot Krügels idé om attackerande fotboll. Efter nio minuter gjorde Jürgen Pommerenke 1-0 och 60 minuter senare gjorde Sparwasser 2-0. Sparwasser skulle senare beskriva detta mål som “det viktigaste i sin karriär”, ännu viktigare än det berömda målet som han gjorde i Hamburg den 22 juni 1974 mot Västtyskland i VM. Detta andra målet säkerställde Magdeburgs otroliga framgång till finalen.Detta var ett historiskt ögonblick i sig eftersom en östtysk klubb för första gången nådde en europeisk final. Lokomotiv Leipzig hade tidigare kommit närmast, men förlorade i semifinalen i UEFA-cupen mot Tottenham.

Det slutgiltiga provet

Det var nu dags för finalen i Cupvinnarcupen 1974 mellan 1 FC. Magdeburg – AC Milan. Matchen beskrev sig passade in som David mot Goliat, med Goliat som AC Milan som hade gott om europeiska titlar och troféer, och Magdeburg som David som innan avancemang världen inte hade hört talas om. Utöver det vann italienarna tävlingen 1968 och 1973 och hade också två Europacuptitlar. Magdeburg hade som kontrast endast bara drygt 20 matcher i någon av Europacuperna och var inte i närheten av den upplevelse och erfarenhet som Milan-spelarna hade. Bland dem som spelade för “Rossoneri” var Karl-Heinz Schnellinger och kaptenen Gianni Rivera, en av Italiens bästa spelare på 1970-talet. Han gjorde det avgörande målet mot Västtyskland i semifinalen i världscupen 1970 i vad många sportjournalister efter det har kallat ”århundradets match.” Magdeburgs tränare Krügel drog en av sina mest kända drag i sin karriär och placerade den då okände Helmut Gaube som försvarare mot Rivera. Valet av Gaube var inte särskilt populärt i laget, men den stundande framgången visade att Krügel hade rätt. Gaube punktmarkerade Rivera ur spelet under hela matchen. Detta var inte den enda överraskningen Magdeburg hade i rockärmen för AC Milan. Krügel hade identifierat italienarnas svagheter.

• Läs mer: Vi minns: Dynamo Kiev 1975/76 – hjärtat av sovjetisk fotboll

Italiensk fotboll på den tiden hade ett rykte för att spela en defensiv “catenaccio” som ska minimera motståndarens chanser till mål. Magdeburg, med sin brist på erfarenhet på denna nivå, gjorde vad de kunde göra bäst – spela framåt utan att tänka för mycket på konsekvenserna. Det var det bästa de kunde göra och det skapade stark oro för Milan-spelarna från första början. Den legendariske Giovanni Trapattoni utsågs till tränare i Milano bara en dryg vecka före matchen, men hans profetia visade sig vara rätt:

”Laget som gör det första målet vinner.”

Strax före halvtid gjorde Milan ett självmål till följd av tyskarnas attackerande fotboll. Det speglade deras spel hittills – Milan hade ingen chans. De italienska stjärnorna underskattade Magdeburg och det skulle stå sig dyrt. När Rivera var ur spel saknade deras uppställning samtidigt form och sammanhållning till följd av Krügels genidrag. Matchen gick till halvtidsvila med 1-0 till Magdeburg i den historiska finalen. I den andra halvlek kom lagen ut med full energi, men det italienska laget fortsatte att läcka bakåt och hade det kämpigt. AC Milan gav Magdeburg utrymme att genomborra dem gång på gång och ju längre matchen pågick, desto mer självsäker blev Magdeburg. De belönades. När klockan närmade sig 75:e minuten missförstod den tyske anfallaren Sparwasser ett skott, bollen sprang tillbaka till Axel Tyll som passerade till höger där Seguin lämnades omarkerad. Han undvek en Milan-försvarare innan han avslutade från snäv vinkel under ribban och in i nätets baksida från den högra sidan målområdet. AC Milan kämpade vidare men de kunde inte hitta en väg tillbaka. Trots ledning med 2-0 drog Magdeburg sig inte tillbaka och försvarade. Sparwasser hade en stor chans att göra 3-0, men hans skott träffade utsidan av nätet. När matchen var slut och domaren blåste hade historia skrivits. Magdeburg var mästare av Cupvinnarcupen för första gången.

Efterskalvet av framgången

Vid tiden för Magdeburgs framgång trodde ingen att det här kunde vara slutet på det fantastiska historien om den tyska klubben. Skuggan av dessa män och deras tränare växte över tiden och blev en börda snarare än en inspiration. För att göra saken värre innebar slutet av DDR att Magdeburg liksom andra östtyska klubbar var tvungna att anpassa sig till en ny värld som var helt okänd. Ur Magdeburgs perspektiv innebar förmodligen Berlinmurens fall ett stort sportsligt fall. Klubben missade professionell fotboll vid flera olika tillfällen i början av 1990-talet. En tuff ekonomisk verklighet blev för mycket för Magdeburg som inte klarade att klamra sig fast i det tyska, såväl som de europeiska, ligornas finrum.

Chanserna att Magdeburg når någon europeisk cuptävling inom den närmsta tiden är minimala, idag harvar klubben i 3. Liga tillsammans med gamla tyska giganter såsom Kaiserslautern och 1860 München. Men det fanns en tid då de var bäst av alla.

Vi minns, 1.FC Magdeburg 1974.