Över 60 procent av skidåkarna i Sverige och Norge astmasjuka

I Sverige och Norge har omkring 10 procent av befolkningen diagnosticerats med astma. Bland skidåkarna från dessa länder visar motsvarande siffra över 60 procent.

Norska skidförbundet har genom åren kritiserats kraftigt från svenskt håll, för att ge astmamediciner till sina skidåkare. Men nu visar undersökningar att även Sverige har ovanligt hög förekomst av astmadrabbade människor inom just inom skidåkning. Om än inte lika hög förekomst som hos vårt kära grannland.

Majoriteten av OS-medaljerna har tagits av åkare som uppger att de har astma

Ikväll sänder SVT ett avsnitt av Uppdrag Granskning, där programmet går på djupet kring astmaförekomsten i skidsporten hos Norge och Sverige. Sedan 1992 har Norge vunnit 61 OS-medaljer. Hela 42 av dessa medaljer, alltså nästan 70 procent, har tagits av åkare som uppger att de har astma.

Vänder vi blickarna mot Sverige kan vi konstatera att Sverige under samma tidsintervall tagit 22 OS-medaljer, och att 9 av dessa – omkring 40 procent – tagits av åkare som uppger sig ha astma.

Totalt sett ska mer än 60 procent av skidåkarna i Sverige och Norge ha problem med astma. Att jämföra med de 10 procent av befolkningen i stort som har astmaproblem.

När Uppdrag Granskning talar med läkaren för svenska skidlandslaget, Per Andersson, förklarar han siffrorna med att skidåkare utsätter sina lungor för en oerhörd ansträngning.

– Skidåkare utsätter sig för en hög belastning på sina andningsvägar, vilket sannolikt är en väldigt starkt bidragande orsak till att längdskidåkare utvecklar astma, säger Per Andersson.

”Skulle stänga ner den arbetsplatsen”

Kjell Larsson, professor på Karolinska institutet, berättar vad han har att säga om denna oerhört höga förekomst av astma inom längdskidåkningen.

– Då kan man ju jämföra med om du skulle ha en arbetsplats idag där du anställde folk som på grund av den exponering eller det arbete de utför på arbetsplatsen, utvecklar luftvägssymtom som måste behandlas på det här sättet. Då skulle man stänga den arbetsplatsen, fastslår Larsson.

”Aldrig gett ut en så hög dos”

Längdskidåkarna får ta max 1.600 mikrogram salbutamol (en astmamedicin) per dygn. När Uppdrag Granskning talar med en astmaläkare om denna gräns, får de höra att gränsen är oerhört hög.

– Nästan inga astmasjuka behöver ta så där höga doser, säger en astmaläkare.

– Jag har aldrig någonsin ordinerat ut så mycket, säger en äldre astmaläkare vid namn Vibeke Backer. Så pass hög dos har jag aldrig ordinerat ut. Om man är så sjuk att man är i behov av en sådan behandling, då kan man oavsett medicinering inte vinna några medaljer i längdskidåkning.

• Sänd live från vinter-OS, live stream & TV

Sundby tog 15.000 mikrogram inom några timmar

Den internationella antidopningsbyrån Wada tillåter alltså max 1.600 mikrogram salbutamol per dygn, en dos som vi i Uppdrag Granskning får berättat för oss är väldigt hög.

Martin Johnsrud Sundby har vid två tillfällen upptäckts ha minst sagt överskridit denna gräns. Under tävlingen i Davos i december 2014, och i Toblach i januari 2015.

Johnsrud Sundby hade vid dessa tillfällen tagit hela 15.000 mikrogram salbutamol, inom loppet av bara några timmar. Johnsrud stängdes av i två månader för sina regelbrott, och fråntogs även placeringar som ledde till att han blev av med totalsegern i Tour de Ski 2015 och världscupen 2014/15.

Norska OS-laget fullpackat med astmamedicin

Till vinter-OS i Pyoengchang i februari har det Norge knappast snålat med astmamedicinen. Även andra länder har tagit med sig astmamedicin, men inte alls i samma mängd som Norge. För att göra en jämförelse kan vi säga att Norge har tagit med sig tio gånger mer astmamedicin än Finland.

Norge förklarar den höga dosen astmamedicin med att man vill kunna täcka nödsituationer ifall behovet skulle uppstå.